Vårlängtan...

Idag hittade jag en blogg med en intressant utmaning. Anna Vattenkannas Månadens favoritväxt gav mig en akut längtan efter mitt "vårvide". I min förra trädgård hade jag planterat ett spetsbladigt daggvide rakt utanför fönstret ovanför diskbänken. Bara av den enkla anledningen att det var helt ljuvligt att se de jättestora videkissarna slå ut redan i slutet av februari och stå som bäst i början av mars. Då när våren egentligen bara börjar anas... Så lättförökat daggvidet är med hjälp av sticklingar så MÅSTE jag bara plantera det på nytt i Optand. Nu har jag ju dessutom utrymmet att låta det bli en riktig solitär med flera stammar i grupp. Sörjer fortfarande att de sågade ner det fantastiskt vackra exemplaret på Röstas innergård. Det var verkligen en syn för gudarna (och ett paradis för nyvakna bin och humlor) !

Apropå träd man kan sakna, en ny rödbjörk måste jag också införskaffa. I min förra trädgård hade jag stans äldsta exemplar så nu börjar bli riktigt stort och pampigt. Mörkröda blad mot kritvit stam är inte alls illa men det är en annan betydligt mindre detalj som gör att jag älskar det trädet. På våren slår det ut med limegröna små musöron. Om man tittar nära så ser man att varje liten spets längs bladet har fått sin mörkröda färg med sig från födseln. Sååå läckert !

Ja, vad gör man... En tio år gammal bild är väl kanske bättre än ingen ?!?